www.omkonst.com:
Det mest förbjudna
Patrik Andiné, "Luckra Minvess", Angelika Knäpper Gallery, Stockholm
, 3/3 - 5/4 2012
Text: Leif Mattsson

skriv ut denna text
"Skymd uppenbarelse", 2011, 38x33 cm,
olja på pannå © Patrik Andiné
"Scoutmodell", 50x25x22 cm,
© Patrik Andiné
"Mama Maggiore", 2011, 70x55 cm,
olja på duk © Patrik Andiné

Sittande på högtalaren väntar den blygsexigt leende tonårsflickan på sin musikaliska entré. På målningen i bakgrunden ser man ett kors och en knäböjande naken man som underdånigt tillber en kvinnostaty med enorma bröst – en tablå som knappast kräver någon djuplodande psykoanalytiker för att blotta sin erotiska kraft och barlast.

Visst bankar Balthus på dörren; tankarna löper direkt till denne maniske erotoman som så målande fångat den mest förbjudna pubertetserotiken. Men där Balthus fascination stannar vid det puerilt outvecklade hos den unga kvinnan låter Patrik Andiné henne ofta blomma ut fullt – till en storbystad modersdrottningen, en Mama Maggiore.
     Det är också titeln på en av Andinés målningar. I den ser man ryggen på en liten scoutpojke som får en dubbeltydig smekning på sin lilla scouthatt av den moderliga förförerskan i ondulerad frisyr och löst sittande klänning. I bakgrunden ser man en suddig och grå vinterskog: ett mysterium, det okända och lockande, en erotisk avgrund, kanske en debut?

Andinés bilderotik har tveklöst något humoristiskt över sig, en komik för de sensuellt nyfikna. Men i vissa verk tar humorn andra vägar; återkommande är de tragikomiska och låtsas-seriösa männen som traskar omkring i sina dåligt sittande skyddskläder, möjligen sydda av jerseytyg. De tycks ändlöst upptagna av obegripliga undersökningar, av verksamheter som trots deras övermogna kroppar mer hör hemma i sandlådans domäner.


 


 

 

 

Skogen är ett återkommande inslag i Andinés målningar, och då ofta den Fjaestadsliknande med svällande snötyngda granar. Denna skog ges ofta mytiska undertoner, som i "Mama Maggiore". Men i systerverket, "Alltid redo", framställs träden mer som fluffiga bomullsbakelser, som något man kan smeka eller luta sin trötta kind emot.
     I "Silenus" däremot är skogen naken och karg med hårt avbrutna grenar, ett slags trädens kyrkogård. Den lönnfete mannen/pojken med de illasittande kalsongerna lyckas knappast motverka den dödligt dystopiska stämningen. Trots hans förväntansfulla min och det stadiga greppet om käpphästen lär han förlora slaget.

Så inbjuder Patrik Andiné till ett sagofabulerande. Det komiska och det pinsamma slår följe med det allra mest förbjudna. Eller stundtals med det obegripliga, som i utställningstiteln "Luckra Minvess".

Stockholm 2012-03-13 © Leif Mattsson (text och foto)


"Kamrater", 2012, 30x55 cm, olja på duk © Patrik Andiné

Angelika Knäpper Gallery, Stockholm | Omkonsts startsida

Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com