www.omkonst.com:
Luftsprång i volym
Carl Boutard, "Knäpper Sprach Experimente", Angelika Knäpper Gallery, Stockholm, 8/11 - 2/12
2012
Text: Leif Mattsson

skriv ut denna text
"5-10-20:1", brons h 105 cm © Carl Boutard

"Nijinski", trä, h 117 cm © Carl Boutard

Studie för "5-10-20:1", kolteckning

Det är ett språk där de små delarna i trä eller brons bildar bokstäver, ord, meningar. Så kan man beskriva Carl Boutards skulpturer, eller snarare som organiskt växande och slingrande assemblage. De bildar ett slags luftsprång i volym där varje fragment är inkapslat i sin egen betydelse, som att det bär på sin egen kompletta DNA: skalet av en jordnöt, ett torkat löv, en frökapsel. Tillsammans bildar delarna ett språk, ett komplext formsystem där de ursprungligen mycket små originalen ibland förstorats och gjutits i brons.

Assemblagetekniken ger Boutard stora möjligheter att improvisera, förändra, ta bort och lägga till. Men så blir också varje skulptur unik; att gjuta så pass komplicerade former i ett stycke låter sig inte göras, och att svetsa samman två identiska objekt är näst intill omöjligt – och kanske inte heller önskvärt.
     Tillvägagångssättet presenteras helt öppet, här finns inget hemlighetsmakeri. I en monter ligger några av Boutards modeller och inspirationsobjekt: de torkade bladen, kardemummakapseln, lönn-näsan. På väggen bredvid kan man se studierna i kol, där kan man följa hur komplicerade organiska former förvandlas till språkliga byggstenar, till "bokstäver" och "ord".

Men hur använder då Carl Boutard detta nyväckta språk? Jo, genom att återgälda lånet från naturen, genom att skapa skulpturala system med klara paralleller till organiskt vindlande vortexvirvlar, till omslutandet i själva växandet.


 


 

 

 

Så sluter sig cirkeln: katedraler med bågvalv, bärlinor och ljusinsläpp bildas av gjutformens utsparade luftkanaler. Konstruktionen blir till en inkapslad del av det slutliga uttrycket, ungefär som när den brutalistiske arkiteken gör en dygd av nödvändigheten och låter ventilations- och vattensystem ingå i den estetiska helheten.
     Men hos Boutard finner man inte bara ett sökande i det integrerat organiska, här finns också kopplingar till rytmiskt måleri, till en följsam formlek med abstrakta förtecken; här finns en tydlig musikalitet. Visst löper associationerna till romantikens syn på naturen som besjälad, som en förlängning av människans essens. Men Boutards skulpturer är också som leklådor för ett nyfiket barn.

Stockholm 2012-11-13 © Leif Mattsson


Gipsförlaga, delform för "5-10-20:1"


Angelika Knäpper Gallery, Stockholm | Omkonsts startsida

Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com