Konstforum med snart sextio års utställningsverksamhet på nacken, har sedan förra hösten en ny lokal mitt i centrala Norrköping – en gynnsam placering, lätt för publiken att hitta och inte minst ett utmärkt läge för spontanbesök.
Här utforskar nu Helén Edling bokstavligen gallerirummets möjligheter i en intressant och fängslande utställning. Som ofta i hennes praktik finns referenser till cirkus- och teatervärlden med rummet som en tänkt scen genomkorsad av estetiska och filosofiska möten.
En sotsvart träkonstruktion står direkt innanför dörren som en inre entré, ett intro eller varför inte: en premiss. De spretande pinnarna hålls hjälpligt ihop av en anfrätt snörkonstruktion och det tillhörande svart-vit-rutiga golvet verkar ha förskjutits en bit upp på väggen. Det är expressivt och andas förvirring, kris och katastrof. Men det formlösa till trots: mitt i allt det trasiga finns metaforiska små tecken på rörelse – även om vindflöjlarna i toppen av konstruktionen uppenbart är oense om vindriktningen.
På ett bord finns en rad experiment i provglas där Helén Edling låter trä- och pappersskulpturer, penslade med messmör, utgöra små habitat för mögelsporer. En visuell spelplats för tiden, där de biologiska byggstenarna av egen livsvilja blir både förstörande och skapande inför våra ögon.
 |
© Helén Edling |
Helén Edling undviker medvetet verkstitlar, däremot redovisar hon noga sitt material. De enskilda, idémässigt mer eller mindre sammankopplade objekten, har oftast trä och papper som bas men även annan organisk materia. Ett träd med rundlar av bioplast är tillverkad av stärkelse, gelatin, glycerol och färg av rödbeta och kaffe. Här blir Edlings experimenterande och interagerande med naturliga processer extra tydlig.
Edlings personliga erfarenheter av båt- och sjöliv ger en särskild dimension till rummets gestaltning. Ett antal inramade collage skapar en egen marin minivärld med berättelser om navigering, luriga grynnor, hemliga havsvarelser och magiska strandfynd; därtill finns några skira skulpturer av enkla träpinnar, papper och tusch – vindpinade små farkoster som tålmodigt tycks ha uthärdat både väder och vind.
Norrköping 2023-10-31 © Lotta Ekfeldt |
