I det rymliga galleriet visas Anders Davidsens (f. 1987) måleri, djupt rotat i det danska kustlandskapet, där till och med en del av pigmenten han använder har sitt ursprung. Färgen är ofta tunt applicerad, i en blandning av full kontroll och slump. Ytan är i många fall krackelerad, på nära håll likt en uttorkad lermark. Det finns en avsevärd spännvidd i verkens storlekar, i övrigt är de mycket tydligt sammanhållna. Pigmenten befinner sig huvudsakligen inom en jordfärgskala, med en del utfärder åt mer mättade håll.
      I samtliga upplevs ett intensivt ljus. I varje målning finns en ljuspunkt som för tankarna till en himlakropp. I vissa fall är himlakroppen en mörkare punkt, och inom den finns en mörk kärna som drar till sig blicken.
     Något liknande kan ibland uppstå vid överexponering av polaroidfilm. Där ljuset är som mest intensivt slår valörerna bakut och vänds ut och in och det mest vitglödgade i bilden blir svart. Kanske är det den vetskapen som gör att mörkret förstärker ljusets intensitet.

Installationsvy © Anders Davidsen (klicka på bilden för hög upplösning)

Tidigare har Davidsen arbetat repetitivt med en lång serie snarlika havshorisonter i solnedgång målade ur minnet. Utställningen Gråbynkens ord bygger fortfarande på samma möte mellan ljus, vatten och land, men uttrycket har tagit flera steg bort från det lättlästa och föreställande. Verken läses huvudsakligen abstrakt, utan tydliga referenser, men är samtidigt klart förankrade i den miljö de hämtats ur.

Här uppfattar jag inget lager av teori eller samhällskommentar att uttolka. Davidsen låter istället verken vara visuellt berörande av egen kraft. Materialen och ytorna har sin egen röst, både på nära håll och på avstånd, och det är en utställning att vistas i mer än att avkoda. Den kräver, och bjuder in till, ett långsamt betraktande och ett försjunkande i en stämning.
     Jag lämnar utställningen med känslan av att ha fått ett avbrott i en samtid där den artificiella intelligensens tomma ord tar allt större utrymme, och insikten om hur välbehövligt det avbrottet är. Här finns en tystnad med substans.

New York 2025-12-17 © Mattias Lundblad