Näckrosbladen flyter som heliumballonger och skapar ett viktlöst tillstånd i det första rummet. Som betraktare och drunknande leds man via dem under tystnad in mot utställningens epicentrum. Därefter skruvas volymen upp ju fler verk man tar del av. Bakom ryggen mot den svarta filten snattrar alla gemensamma birollsinnehavare ut sin absoluta tro på att tillhöra fokus eller alltings mitt. Apan och Geten och han som bär skallen dividerar utan att nå en lösning. Samtidigt är flera självutnämnda antihjältar på flykt undan tigerhjärtan eller räds risken att sväljas hela av en grodkäft. Drömmar, sanningar och vanföreställningar klättrar längs väggen.
      Jesper Thour snickrar historier som om han vore en ungrenässansens diktare och ordens mästare i bild. Panoramor dukas upp där skepp i storm låter hjälten rädda månen på drift. Ett springande skepp kommer kanske till undsättning om inte rymmaren i all hast i stället snubblar ut i kulisserna.

Ekosystem 1 © Jesper Thour (klicka på bilden för hög upplösning)

Människosöner bugar, bockar och böjer sig och tyngs. De lösgörs under sina predikament. Våren växer och knoppar brister som aliens direkt ur hudens tunna barriär (minns filmen). Andra flyr med fjäderdräkt och låter Emily Dickinsons strof ”Hope is a thing with feathers” få en rent sinister innebörd. Jesper Thours verktygslåda har utvecklats till tablåer i tre dimensioner, snidade figurer, måleri och objekt som flödar in i och genom varandra. Självklart är skogen rätt plats att stöpa om till en stenkaka, eller åtminstone en akustisk dröm och hemsnickrad skivspelare.
      Inne på kontoret hänger undervattensvärlden som teatral backdrop eller urscen till alla förmodade drunkningstillstånd, mentala eller verkliga, som Jesper Thour bjuder in oss att delta i. Han övertygar om att alla kan söka sin början och välja sitt slut i detta utbrott av händelser. Det bådar gott för framtiden att Thour spänner bågen och visar vilken god bild-fabulerare han är som låter det personliga även utmanas av allt fler mångfacetterade infall

Stockholm 2026-04-02 © Susanna Slöör