| LG Lundberg debuterade 1966 på Galleri Karlsson. Mottagandet blev gott. Det framgår av  boken ”Eat your Animal Crackers”, som nu ges ut av Rönnells antikvariats  förlag. Bokens ämne är LG Lundbergs tidiga måleri, fram till 1970-talets första  år. Bildmaterialet är heltäckande och av hög kvalitet. 
                            Galleristen  Bo A Karlsson skriver om ett galleri som ville vara mitt i tiden. Unga  konstnärer och kontroversiella ämnen var uttalade mål. Dick Bengtsson, Ola  Billgren, Lars Hillersberg, Bruno Knutman och Marie-Louise och Carl-Johan De Geer  ställde ut där. Martin Schibli svarar för bokens  huvudtext. Hans utgångspunkt är frågan varför LG Lundbergs tidiga målningar,  som kom till när Beatles fanns och Berlinmuren var relativt ny, känns så samtida.  Vad bär målningarna till en annan samtid?LG Lundberg kom ”utifrån”, liksom  många i hans generation, inte från Konsthögskolan. Akademin hade svårt att  hänga med i popkonstens och konceptkonstens krav på omprövningar.
 Martin Schibli  romantiserar inte autodidakten. Han avvisar också idén om att konstnärer har en  särskild förmåga att skåda in i framtiden. Schibli stannar för att  samtidskänsla har att göra med breda referenser. LG Lundberg rörde sig inte  bara inom konstvärlden privat och yrkesmässigt. Under fem år arbetade han i  reklambranschen och lärde sig att kommunicera med bilder på ett sätt som  människor förstår ännu i dag, menar Schibli.
 En orsak till att LG Lundbergs  målningar känns samtida är att de inte präglas av ideologiska  ställningstaganden, anser Schibli, utan mer är ett resultat av betraktande. Men  visst finns ställningstaganden. Schiblis text behandlar också målningen ”Du  skall inga andra lustar hava jämte mig”, där påven Johannes XXIII figurerar  tillsammans med en kvinna från porrvärlden, som tycks komma farligt nära det  allra heligaste. Målningen var ett ställningstagande mot den katolska kyrkans  syn på preventivmedel och sex, en bild av olösta konflikter kring det  patriarkala, kring nattståndna idéer och dess potentiella sprängkraft (som  mycket senare utlöstes).  Men Schibli berör inte  tankedjupet i målningarna, konstnärens utsiktsplats från ett spänningsfält  mellan psykologi, sociologi och ideologi. Det är också en alternativ ingång  till resonemanget om referenssystem. Ett sätt att tänka, ett spänningsfält som  gör även betydligt äldre konstnärer än LG Lundberg angelägna i skilda tider. Rönnells olika grenar är en  kulturkraft, förlaget har insett tidens behov av samtidshistoria. Gallerier som  Karlssons kan genom idéer och tillfälligheter bli betydelsefulla och i boken  ställs indirekt frågan om hur galleriernas historia dokumenteras som – ibland –  blir en del av samtidens konsthistoria. Stockholm      2013-06-12 © Niels Hebert |