För tjugo år sedan delade de konstlivet mellan sig på Konstakademien samt Konstnärshuset. Minimarket växte redan året efter in i sin större namnkostym. Och även om de växer och omfattar fler och fler gallerier från när och fjärran är koncepten igenkännbara.
      Finminglandet och kamratkalasandet är uppdelat dem emellan. Det är precis som det ska vara i ett levande konstliv där alla får rum. Stockholm Art Week som drog i gång några dagar tidigare och övriga gallerier hade draghjälp av Kulturnatten men får nog i slutet av veckan känna av de båda mässornas publika slukhål.
     Det är tämligen enkelt att trängas med bajenfansen och ta tunnelbanan till Globen, lite krångligare är det att åka kommunalt till Frihamnen men gott om parkeringsplatser finns det.

© Kristin Morthens, Market (klicka på bilden för hög upplösning)

Fördelen med båda mässorna i år är att rummen tydligt inte duger till annat än att bygga bås och låta konsten och deltagarna skina. Det fungerar mycket bra på båda platserna. Så hur hög är temperaturen och experimentlustan? Möjligen aningen ljummen även om jag inte ska gnälla då båda mässorna är i högsta grad lyfter fram visuella uttryck. Stora namn, som Olafur Eliasson, saknas inte heller.
      Men på Market infinner sig ändå känslan av en viss ängslan sett till urval trots jubileum och galleriernas deltagarrekord. Säkra kort blandas med nya förmågor, några av de senare har redan prisats med Beckers-stipendium eller Maria Bonnier Dahlin-dito. Fredrik Roos stipendiaten hyllas på egen vägg med eget verk och tips om att se utställningen på annan plats.

Utställningsvy Supermarket © Claudia-Maria Luenig

Det går, särskilt när det gäller måleriet, att följa upp de senaste årens trender. Kristín Morthens, isländska galleriet Pula väsentligt lyriska och gestiska penselföring är förförande och har lockat många konstnärer att pröva de senaste tio åren. Det nonfigurativa samsas med figurativt och mycket är drivet genomfört, men jag saknar emellanåt en särskild erfarenhetens tyngd.
      Då kan man förutom att skölja strupen med champange vända sig om och se den fina installationen och mötet mellan Ann Edholms måleri och Miroslaw Balkas skulptur hos Galerie Nordenhake. Det är möjligen det stramaste och bäst sammanhållna båset av alla trots läget i hallen.
      Inte långt därifrån visas bland andra Simon Wadsted i Issues Gallerys hägn. Hängningen håller samman väl trots soffan i rött. Och pluspoäng blir det för vardagsväggen med det instrålande ljuset som till hälften täcker Benet, ett grafiskt blad av Evert Lundquist.

Utställningsvy Supermarket, Galleri Rankka, Fi

På Supermarket var det i stor sett knökfullt från start och i år bjöds på öppningen extra allt i form av expansiva bås där installation i vita rockar och utförande med öl och tusch pågick för fullt och teatern fortsatte ut i gångarna. Claudia-Maria Luenigs stillsamma teckningsinstallation överlevde dock med äran i behåll.

Stockholm 2026-04-24 © Susanna Slöör